skip to Main Content

Skriva barnböcker

Ibland verkar det finnas en tro att det skulle vara lättare att skriva barnböcker, färre ord, färre sidor. Det är det inte! Däremot behöver varje ord i kanske ännu högre grad än i vuxenlitteraturen vara väl avvägt, genomtänkt och anpassat för målgruppen. Böcker för mindre barn ska dessutom läsas både högt och många gånger. De ska också helst roa både barn och föräldrar. Hur lyckas man med det? Det finns många tips och lika många böcker. Läs till exempel Ylva Carlsdotter Wallins ”Så skriver du för unga” eller Annika J. Nasiells ”Skriva barnbok”.

Vad är det då som gör att en och samma bok får följa med hem från biblioteket igen och igen? Min egen analys, när det handlar om bilderböcker för lite yngre barn, är att det har att göra med:

Utseendet: Bilderna kompletterar texten, är lekfulla och inbjuder gärna till interaktion, frågor och spännande upptäckter. I ”Oscar i lådbilslandet” av Jeanette Milde väljer vi alltid vilken lådbil vi helst vill köra. Den yngste väljer alltid glassbilen för att kunna äta glass medan vi läser.

Språkmelodin: Boken är helt enkelt trevlig att läsa högt med en text som blir melodiös när man läser den och som är väl anpassad till målgruppen. Ett språk som är förståeligt för målgruppen men gärna med en fantasifull twist och/eller en försiktig utmaning för att bredda ordförrådet. ”Då dök ett tvärstopp upp, legobitar i huller om buller som efter ett jättekraskalas.” Fortfarande ”Oscar i lådbilslandet”. Prova att läsa din text högt för dig själv så att du hör hur den låter och känner om du stakar dig på några av orden.

Intrigen: Det måste finnas ett lagom stort men fortfarande engagerande äventyr och en tydlig dramatisk kurva med hinder och vändpunkter. Och man ska inte vara rädd för att lägga in ett antal hinder och vändpunkter. Det måste finnas sådana även i barnböcker men det behöver vara bekymmer på en nivå anpassad till målgruppen. En ledsen prinsessa som behöver hjälp med att laga ett legoslott, att Lotta ramlar av cykeln och det kommer blod, att katten tar Max boll. Till och med i pekböckerna finns plats för något eller ett par hinder och vändpunkter.

Humor: Humor är aldrig att underskatta. Om berättelsen lockar både föräldrar och barn till skratt väljer man boken igen och igen och igen som böckerna om ”Snurran” av Eva Bergström eller ”Mamma Mu” av Jujja och Tomas Wieslander.

Skriver du ett barnboksmanus så kämpa på. Du har en trogen liten läsarskara som bara väntar på att sätta tänderna i det du skriver och ser fram emot att läsa din berättelse om och om igen. Och använd möjligheten att provläsa för barn i din närhet som tillhör målgruppen du vill nå. Du lär snabbt märka om du skrivit något som är tillräckligt spännande för att vinna över springet i benen.

 

 

This Post Has 0 Comments

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Back To Top